Efter några tuffa år i pandemins svallvågor har Vasaloppet hittat tillbaka – både ekonomiskt och intressemässigt. 2026 hade man över 63 000 deltagare. Det är den högsta noteringen sedan innan pandemin. Dessutom spränger man med största sannolikhet 150-miljonerkronorsgränsen för första gången på lika länge. Samtidigt pressar energikostander och transportkonstader resultatet.
”Lyckligtvis går vi inte med förlust på helheten, men vi har ändå två tuffa år bakom oss,” säger Johan Eriksson, VD på Vasaloppet.
Läs hela artikeln – helt gratis
Ange din e-postadress för att fortsätta läsa. Du behöver bara göra det en gång.
Det här ingår
- 1–2 nyhetsbrev i veckan
- Inbjudan till branschevenemang
- Redaktionella djupdykningar
Det är världens största skidlopp – med en omsättning på över 150 miljoner kronor. Vasaloppet är inte bara ett av Sveriges största idrottsevenemang, det är också en ekonomisk bjässe i sammanhanget.
Johan Eriksson har jobbat inom organisationen i cirka tio år. Han klev in på kansliet som utvecklingschef och har med tiden arbetat sig upp i organisationen. Sedan sex år tillbaka är han vd. Hans engagemang för Vasaloppet kom naturligt, mestadels eftersom han är uppväxt i området. Han har både åkt loppet och engagerat sig som funktionär innan han tog klivet in på kansliet.
”De senaste 25 åren har jag funnits med på ett hörn,” säger han om sin relation till Vasaloppet.
2025 ser ut att bli ett succéår för Vasaloppet. Toppnotering i antalet deltagare och en omsättning som kliver över 150-miljonersvallen, kanske till och med spränger den.
”Och vi siktar upp mot 200 miljoner. Det tror jag vi tar inom något år eller två,” säger Johan Eriksson.
Rekordstort intresse för Vasaloppet
Årets upplaga av Vasaloppsveckan har lockat över 63 000 deltagare. Det är den högsta siffran sedan innan pandemin, ungefär i samma veva som när Johan Eriksson tog över VD-posten.
”Vi har passerat den där 60 000-gränsen ett tiotal gånger under under åren, men de var före pandemin.”
Den starka motionstrenden har smittat av sig även på Vasaloppet, tror Johan, trots att tröskeln in är högre än till exempel för löpning. I deltagarstatstiken har dessutom ett nytt mönster framträtt, ett mönster som bryter mot historiken.
”Yngre människor tävlar i större utsträckning än historiskt. Och den starkaste tillväxtgruppen är tjejer.”
Fler intäktsströmmar
Förutom att intresset ökat, och därmed deltagarintäkterna, satsar man på nya intäktsströmmar från bland annat merchendise och kringtjäster. Man har också lagt stora resurser på att utveckla hela upplevelsen kring Vasaloppet. Det ska inte bara vara en tävling där man hämtar sin nummerlapp, krigar sig igenom loppet och sedan åker hem, förklarar Johan.
”Vi har investerat väldigt mycket i de digitala plattformarna bakom, hur vi hanterar, guidar och hjälper deltagare och besökare som kommer hit. Traditionellt sett så kanske man tänker oss som en lopparrangör som ägnar oss åt det som händer i spåret mellan Sälen och Mora. Men det är ganska mycket mer som krävs.”
Han lyfter fram exempel som träningshjälp inför loppet, vallning av skidor och sådant som lyfter helhetsupplevelsen för deltagaren.
”Och kanske inte så mycket fokus på att starta fler lopp.”
För någon brist på lopp finns det inte. I år omfattade Vasaloppets vintervecka 14 lopp i olika format, medan sommaren bjuder på tio lopp inom både cykling och löpning.
”Det är viktigt också att vi har byggt en sommarvecka nu som kompletterar vinterveckan så att det inte blir för enbent varken som varumärke eller av ekonomiska skäl. Vi är snart tillbaka på noteringar som vi var på före pandemin, men inte riktigt. Utan där får vi skruva lite på erbjudanden och vilka typer av lopp och lite sådär vad vi har. Men det är en positiv trend nu igen och det är vi väldigt stolta över.”
Högre kostnader pressar resultatet
Även om de senaste två åren har varit tuffare på grund av högre konstnader har man lyckats redovisa svarta siffror på sista raden, om man inkluderar den ideella föreningen, berättar Johan. Aktiebolaget Vasaloppet marknads AB har däremot två raka förlustår i ryggen.
“Vi är ju väldigt styrda av vilka kostnader vi har för att tillhandahålla skidspår och så vidare. Och det har varit lite tuffare senaste åren. Men vi har inte röda siffror på totalen.”
De ökade kostnaderna kan främst härledas till ökade energikostander och högre transportkostnader, det vill säga transport av snö ut längs med spåret.
”Det är väl inte världens bästa affärmodell att ha en nio mil lång arena. Hade man skrivit om historien i dag så kanske vi skulle åkt ett par varv runt kyrktornet här i stället,” säger Johan.
Även säkerhetskraven har påverkat kostnaderna. Krav som är på en helt annan nivå än för bara några år sedan, menar Johan.
Miljoner tillbaka till föreningslivet
Tack vare svarta siffror på sista raden kan man ändå dela ut miljontals kronor till svenskt föreningsliv, och för 2026 landar summan troligtvis mellan 20 och 25 miljoner kronor.
”Vi kan ge ett rejält överskott tillbaka till föreningslivet. Pengar som går tillbaka till kidsen lokalt och regionalt, även nationellt till våra förbund. Lejonparten går dock till de föreningar som är med och jobbar under tävlingarna.”
Vasaloppet ägs och drivs gemensamt av de lokala föreningarna IFK Mora Idrottsallians och Sälens IF, där det försnämnda äger 77 procent och sistnämnda 23 procent. Tillsammans med flera andra föreningar från hela landet lägger man ner cirka 77 000 funktionärstimmar under Vasaloppet.
”Det är en fascinerande organisation. Vi samlar över 4 000 funktionärer, som ideellt företräder sin förening som får betalning för att man ställer upp. Det är sextiotalet föreningar som engagerar sig, och de sköter ju väldigt mycket av det som händer ute i spåret, till exempel delar ut blåbärssoppa och sånt.”
I företaget finns cirka 35 heltidsanställda som året runt jobbar med organisationens tävlingar. Det handlar om allt från marknadsfrågor till projektplanering och TV-produktion för den egna playtjänsten Vasaloppet.tv.
”Vi har ett professionellt ben året runt, och sedan har vi en leveransorganisation som är väldigt duktiga på att stå för värdskapet och leverera under själva tävlingen.”
Tjänar ingenting på TV-rättigheter
Tjejvasan har sedan länge sänts på SVT. Rättigehterna har dock inte något ekonomiskt värde i form av rättighetsintäkter, utan man fokuserar i stället på räckvidd och att hålla det nationella intresset för tävlingen uppe.
”Det här är en intressant fråga, hur man ska balansera det här samtidigt som medielandskapet ändras konstant. Vi har valt en annan väg än att sälja rättigheten till den dyraste pengen, där det snarare är partnerskap som exponeras,” säger Johan och fortsätter:
”Men det är en viktig fråga för oss, för att någonstans ska vi upplevas professionella och vi vill fortfarande vara en samhällsaktör som har ekonomi att driva utvecklingen framåt, och inte bara driva verksamheten. Vi balanserar ju här i hur vi tar ut rättigheterna och hur man hanterar dem.”
